![]() ![]()
|
Information om jubileumsmynt och samlarmynt
Två euros specialmynt
2012 Ishockey VM 2012 Purple Program Jubileumsmyntsnämnden Jubileumsmynt Fråga Kekkonen Landskapsmynt Enligt produktserie Finska jubileumsmynt Internationella jubileumsmynt Myntserier Två euros specialmynt Speciella jubileumsmynt på fem euro Enligt tema Landskapsmynt Kultur Sport Evenemang Företeelser Personer Etiska jubileumsmynt Enligt material Guldmynt Silvermynt Grundmetallmynt Enligt kvalitet I Proof-kvalitet I BU-kvalitet Enligt publikationsårTill minne av klassisk design. För att ära Alvar Aaltos 100-årsjubileum präglades ett jubileumsmynt i silver år 1998. Myntet avbildar landskapet i Kuortane som var viktigt för konstnärens inspiration. Hugo Alvar Henrik Aalto (3. 2 1898 – 11. 5 1976 ). Alvar Aalto är en av de viktigaste företrädarna för den moderna arkitekturen och den internationellt mest kända finska arkitekten. Han har planerat såväl hela områden som enskilda byggnader. Klassikernas deisgner Aalto är känd som funktionalisten som fokuserade sig på enkla, geometriska och vackra men samtidigt funktionella byggnader. Enligt Aaltos planeringsprinciper skulle inredningen i byggnaderna stämma överens med byggnadernas arkitektoniska stil. Aalto designade många, numera klassiska, möbler och skapade nya träböjningsmetoder för dem. Aalto grundade Jyväskyläs arkitektbyrå Den unga Aaltos karriär startade inte som förväntat i storstadsområdet så han återvände till Jyväskylä och öppnade där en arkitektbyrå 1923. Aalto anställde arkitekten, inrednings-, glas- och möbeldesignern Aino Marsio som han sedan gifte sig med hösten 1924. Familjen flyttade till Åbo där Aalto gjorde sitt första betydelsefulla arbete, sanatoriet i Paimio (1932). 1933 flyttade familjen Aalto till Helsingfors och 1936 blev paret Aaltos kombinerade bostad och kontor i Munksnäs färdigt. Även Aaltos andra fru var arkitekt, Elissa Aalto. De gifte sig 1952. Finlandia husets designer Aaltos mest kända verk i Finland är Villa Mairea (1938–40), Finlandia-huset i Helsingfors (1971), Kulturhuset (1952–58) och Folkpensionsanstaltens huvudkontor (1956–57), Stadsplanen i Rovaniemi, huvudbyggnaden på universitetet i Jyväskylä (1954–1956), kommunhuset i Säynätsalo (1949–52) och Tekniska högskolans campusområde i Otnäs i Esbo (1949–66). Utanför Finland har Aalto ritat bland annat biblioteket i Viborg, studentbostäder på MIT i Boston, USA, bostadshus i Zürich, Schweiz samt operahuset i Essen, Tyskland. Aalto utsågs till medlem i Finska Akademin 1955.
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|
![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|