![]() ![]()
|
Information om jubileumsmynt och samlarmynt
Två euros specialmynt
2012 Purple Program Jubileumsmyntsnämnden Jubileumsmynt Fråga Kekkonen Landskapsmynt Enligt produktserie Finska jubileumsmynt Internationella jubileumsmynt Myntserier Två euros specialmynt Speciella jubileumsmynt på fem euro Enligt tema Landskapsmynt Kultur Sport Evenemang Företeelser Personer Etiska jubileumsmynt Enligt material Guldmynt Silvermynt Grundmetallmynt Enligt kvalitet I Proof-kvalitet I BU-kvalitet Enligt publikationsår
Jubileumsmynt till en egen nation. På myntet är Borgå stenkyrka avbildat som påminner oss om början när Finland blev självständigt. Till minne av födseln för det självständiga Finland. Jubileumsmyntet Borgå lantdagar 200 år firar födelsen av det självständiga Finland. Kejsar Alexander I av Ryssland konstaterade i Borgå år 1809 att Finland hade blivit en av de självständiga nationerna. Den flerhundraåriga statliga förbindelsen mellan Finland och Sverige bröts under finska kriget 1808-1809 vilket resulterade i att Finland anslöts som autonomt storfurstendöme under Ryska kejsardömet. Kejsar Alexander I av Ryssland sammankallade i mars 1809 de finska ständerna till lantdag i Borgå, medan kriget ännu pågick. Ständerna samlades den 25 mars 1809 för att granska fullmakten. Firandet av lantdagens öppnande började den 28 mars. Gudstjänsten hölls i Borgå domkyrka och därefter förflyttade man sig till ”lantsalen” på Borgå gymnasium. De oförglömliga lantdagarna Där förkunnade kejsaren lantdagen öppnad genom att hålla ett trontal på franska som översattes till svenska av generalguvernör Sprengtporten. Vid festligheterna i Borgå domkyrka följande dag läste generalguvernören kejsarens den 27 mars 1809 undertecknade svenska översättning av regentförsäkran och ständerna svor kejsaren trohet. I sin regentförsäkran meddelade Alexander I att han avsåg stärka landets religion och grundlagar samt rättigheter och skyldigheter för ständerna och landets hela befolkning. Trohetseden underlättades av att Gustav IV Adolf samma dag avsade sig rätten till den svenska kronan. Kontinuiteten bibehölls dock eftersom Alexander I antog konstitutionen enligt den svenska grundlagen 1772 samt 1789-års förening för union och säkerhet. 134 ständer representerade det finska folket Vid Borgå lantdagar deltog sammanlagt 134 företrädare varav alla ändå inte var närvarande under hela lantdagen. Adeln hade totalt 77 företrädare, prästerskapet företräddes av 8, borgarna av 19 och bönderna av 30 lantdagsmän. Adelns ordförande var marskalken greve Robert Wilhelm De Geer. Prästerskapets talan fördes av Jakob Tengström, biskop i Åbo. Även borgarnas talesman kom från Åbo, handelsmannen Kristian Trapp. Häradsdomaren Petter Klockars från Nykarleby var ordförande för bönderna. Mot den finska senaten Det faktiska lantdagsarbetet påbörjades den 30 mars. Kejsare hade gett lantdagen fyra förslag som ständerna skulle meddela sina synpunkter om. Kejsarens förslag avsåg Finlands regeringskonselj, senatens företrädare, grundande, Finlands penninginstitution, indrivning av kronskatt och grundande av Finlands försvarsinstitut. Ständerna tillsatte två utskott för hantering av dessa förslag. Utöver kejsarens förslag hanterade ständerna även lantdagsmännens ansökningar som dessa gjort enligt instruktionerna från deras väljare. Finland upphöjs till en nation Lantdagarna slutförde sitt arbete i juli 1809. Kejsaren deltog vid lantdagarnas avslutning som hölls i Borgå den 19 juli 1809. Ständernas ordföranden anförde sitt tacktal till kejsaren och justitiekansler Tandefelt läste upp ständernas svar på förslagen som lantdagarna fått. Vid detta högtidliga tillfälle höll Alexander I sitt välkända tal där han konstaterade att Finland upphöjts till nation.
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|
![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|