Fredrik Pacius (19.3.1809 - 8.1.1891) var en tyskfödd finsk tonsättare och kapellmästare, som påverkade ökningen av musiklivet på ett avgörande sätt på 1800-talet. Han har förlänats hedersnamnet ”Finska musikens fader”.

Utvecklare av den finska musiken

Fredrik Pacius föddes i Hamburg och studerade till tonsättare och violinist i Kassel. Han var violinist i Stockholm under flera år innan har flyttade till Helsingfors och började som musiklärare på Helsingfors universitet 1834.

När Pacius anlände till Helsingfors var stadens musikverksamhet kaotiskt och fungerade främst med hjälp av fascinerade utövare. Pacius grundade manskören Akademiska Sångföreningen 1838.

Senare grundade han Helsingfors Symfoniorkester och de framförde tillsammans verk av bland annat Mozart, Beethoven och Rossini för Helsingforspubliken.

Vårt Land sången gjordes på fyra dagar

1848 ljöd Runebergs tonsatta dikt Maamme-laulu för första gången vid en studentfest på Floradagen i Kumpula, Helsingfors. Pacius sägs ha tonsatt sången på fyra dagar.

Sången blev mycket omtyckt och etablerades som Finlands nationalsång i början av 1900-talet. Sången spred sig även utanför Finland: I Estlands nationalsång Mu isamaa, mu õnn ja rõõm och livländarnas nationalsång, mu õnn ja rõõm används Pacius melodi.

Den första finländska opera kompositören

1852 blev Pacius tonsättning av den första finländska operan färdig, nationalromantiska Kung Karls jakt. Zacharias Topelius skrev librettot tillsammans med Pacius.

Pacius tonsatte även operan Prinsessan av Cypern och Loreley, symfonier, kammarmusik, kantater och andra vokalverk. Pacius erhöll sin professorstitel 1860.