![]() ![]()
|
Information om jubileumsmynt och samlarmynt
Två euros specialmynt
2012 Ishockey VM 2012 Purple Program Jubileumsmyntsnämnden Jubileumsmynt Fråga Kekkonen Landskapsmynt Enligt produktserie Finska jubileumsmynt Internationella jubileumsmynt Myntserier Två euros specialmynt Speciella jubileumsmynt på fem euro Enligt tema Landskapsmynt Kultur Sport Evenemang Företeelser Personer Etiska jubileumsmynt Enligt material Guldmynt Silvermynt Grundmetallmynt Enligt kvalitet I Proof-kvalitet I BU-kvalitet Enligt publikationsår
Jubileusmyntet i silver Tasa-arvoinen oikeutemme ("Våra jämställda rättigheter") är designat av skulptören Pertti Mäkinen. För att ära riksdagsreformens och allmän samt lika rösträttens 100-årsjubileum gavs ut ett jubileumsmynt i silver. Finlands parlament fick sin nuvarande form genom riksdagsreformen 1906. Bakgrunden till riksdagsreformen var det för Ryssland förlustbringande kriget mellan Ryssland och Japan 1904–1905. Kriget medförde oroligheter och storstrejk i Ryssland och ledde till grundandet av duman. Den oroliga tiden medförde storstrejk även Finland i oktober-november 1905. Storstrejken blev den finska arbetarrörelsens första kraftprov. Vid demonstrationer och stormöten i Helsingfors samt i förlängningen till kraven som framställdes där ingavs den 1 november ett rött manifest vid Tammerfors centraltorg. Där krävdes allmän och lika rösträtt samt flyttning av regeringsmakten från senaten till en från adeln oberoende och fritt konstituerad nationalförsamling. Manifestet i februari 1899 skulle upphävas och storfurstendömets autonomi skulle vidgas, men fullständig statlig självständighet för Finland krävdes inte. Efter storstrejken gav kejsare Nikolai II novembermanifestet som anses avsluta den första förtrycksperioden. Samtidigt gavs ett löfte om etablering av en folkrepresentation baserad på allmän och lika rösträtt. I december 1905 sammankallades en extra ståndsriksdag i Finland för verkställande av riksdagsreformen. Samtidigt behandlades övriga lagar rörande den demokratiska utvecklingen: lagen om riksdagens rätt att övervaka lagligheten av regeringsmedlemmarnas tjänsteutövning, lagen om yttrande-, mötes- och föreningsfrihet samt tryckfrihetslagen. Nikolai II godkände lagarna och beslöt att reformen skulle träda i kraft den 1 oktober 1906. Vid riksdagsreformen ersattes den gamla ståndsriksdagen med den tidens modernaste enkammarriksdag. Allmän och lika rösträtt samt proportionella val var fortfarande mycket ovanliga. Kvinnorna var även först i världen att få valbarhet. Antalet röstberättigade finländare tiofaldigades till 1 272 873 när alla kvinnor och ståndslösa män fick sin rösträtt. Åldersgränsen för rösträtt och valbarhet sattes till 24 år. Vid riksdagsvalen våren 1907 valdes 19 kvinnor till riksdagsledamöter. Enkammarriksdagen höll sitt första sammanträde den 23 maj 1907.
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|
![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|