![]() ![]()
|
Information om jubileumsmynt och samlarmynt
Två euros specialmynt
2012 Purple Program Jubileumsmyntsnämnden Jubileumsmynt Fråga Kekkonen Landskapsmynt Enligt produktserie Finska jubileumsmynt Internationella jubileumsmynt Myntserier Två euros specialmynt Speciella jubileumsmynt på fem euro Enligt tema Landskapsmynt Kultur Sport Evenemang Företeelser Personer Etiska jubileumsmynt Enligt material Guldmynt Silvermynt Grundmetallmynt Enligt kvalitet I Proof-kvalitet I BU-kvalitet Enligt publikationsår
Jubileumsmyntet Konsta Jylhä och folkmusiken är en hyllning till finska folkmusikens legend. Folkmusikens symbol. Mästerkompisitören Konsta Jylhä är mest känd som den finska folkmusikens själ. Även flera decennier senare får Jylhäs musik fortfarande nya beundrare. Den mest kända finländska spelmannen och kompositören Konsta Viljami Jylhä föddes den 14 augusti 1910 i en spelmanssläkt i Kaustby. Jylhäs far, som dog som ung, ansågs vara en av de bästa fiolspelarna i mellersta Österbotten. Jylhä hann ändå inte lära sig något av sin far eftersom han endast var tre år gammal då fadern dog. Spelman genom att spela på gehör Konsta kom första gången i kontakt med spelmansmusik som liten pojke på sin mammas arbetsplats, i det sk. Santers café. Caféet var den plats där byn samlades samt var det ett kulturcentrum och en nyhetsbyrå. Jylhä lärde sig spela dragspel och violin i caféet på gehör och lärde sig ackompanjera äldre spelmän. Chaufförsyrket ledde till underhållstrupperna under kriget Jylhäs egentliga yrke var lastbilschaufför. Han lärde sig chaufförsyrket som skolpojke då han med lastbil körde byggmaterial till olika arbetsställen. Efter att han hade avtjänat värnplikten köpte han tillsammans med en kamrat en lastbil, som de till en början transporterade mjölk och trävaror. Under kriget var Jylhä chaufför inom underhållstrupperna. Jylhä var tvungen att sluta som lastbilschaufför i mars 1961 efter att ha blivit under ett lass stockar som föll ner från en lastpall under lossningen av lasten. I olyckan fick han en skallfraktur och hjärnskakning vilket ledde till tinnitus. De populära Kaustbys Purppuripelimannit (Purpurspelmän) Efter krigen grundade Jylhä och en grupp andra folkmusiker en spelmansgrupp i Kaustby. Som namn för gruppen valde man Purppuripelimannit. Spelmännen uppträdde på olika håll redan från år 1946. Ensemblens grundform var en kvartett: två violiner, ett dragspel och en kontrabas. Purppuripelimannit turnerade allt mer efter att skivbolagen blev intresserade av folkmusik på 1950-talet och man började spela folkmusik i radion. Många av de melodier som ingick i gruppens repertoar blev radiohits som älskades av den finländska publiken. I slutet av 1960-talet fick Purppuripelimannit chansen att spela på allt större arenor och de uppträdde ofta i TV. Ensemblen blev under slutet av decenniet känd i hela landet och uppträdde också på Ruisrock på 1970-talet. Karriären som kompositör inleddes som 54 år gammal Efter att han skadades allvarligt i början av 1960-talet kunde han inte längre fortsätta sitt arbete som chaufför. Jylhä hade gift sig med Rebekka Hautakoski år 1951, de hade fem barn och han var tvungen att hitta ett sätt att försörja familjen. På uppmuntran av Aaro Kentala, kantor i Kaustby, började Konsta Jylhä komponera egna musikstycken. ”Konstan parempi valssi” (Konstas bättre vals) och ”Vaiennut viulu” (Fiolen som tystnat) gjorde Jylhä känd bland allmänheten. Konsta Jylhäs förmåga att komponera var också en orsak till att Purppuripelimannit blev så populära. Den belönade mästerspelmannen finns kvar i publikens hjärta Jylhäs hälsa försämrades och hans sista offentliga uppträdande var på Kaustby folkmusikfestival år 1978. Han komponerade dock ännu under sina sista år. Konsta Jylhä avled efter en långvarig sjukdom den 13.9.1984. Jylhä komponerade sammanlagt nästan hundra musikstycken för spelmansmusik och ca 50 andliga musikstycken. År 1969 utnämndes Konsta Jylhä till mästerspelman. Han tilldelades titeln Director Musices år 1971 och han fick Pro Finlandia-medaljen år 1978.
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|
![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
|