Mikael Agricola (1510 – 1557) uppfattas som det finska skriftspråkets och den finländska litteraturens fader. Han utvecklade det finska skriftspråket och gav ut den första tryckta boken på finska.

Han var biskop och reformator i Åbo, elev till Erasmus Rotterdams och Martin Luthers.

Från Luthers elev till biskop i Åbo

I Tyskland började kraven på reformering av den katolska kyrkan väcka intresse på 1500-talet. Rörelsens centrum blev Wittenberg, där Martin Luther var verksam.

Även från Finland skickades studenter för att studera på universitetet i Wittenberg. Agricola var bland dem 1536. Agricola återvände till Åbo med masterexamen 1539 och fick anställning som rektor för skolan i Åbo. 1554 utsågs Agricola till biskop i Åbo.

Nya testamentet på finska

I reformeringen ingick att översätta Bibeln till finska. Till Agricolas viktigaste bedrifter räknas översättningen av Nya Testamentet till finska.

Han hade påbörjat arbetet redan innan han åkte till Wittenberg och fortsatte i Tyskland. Agricola översatte och skrev även andra verk på finska. Han första bok var Abckiria (1543), en ABC-bok som byggde på läsning och kristendomslära.

Pionjär inom finska skriftspråket

Agricola var inte först med att skriva på finska. Enstaka finskspråkiga trosbekännelsetexter hade getts ut redan tidigare.

Agricolas framställning var dock både märkbart bredare och språkmässigt rikare än tidigare försök.

Finska språket hade inget fastställt skriftspråk varför Agricola fick dra slutsatser från språkbruket. Han använde mallar från svenska, tyska och latin till den finska språkdräkten.

I hans texter framträder lånade drag från dessa språk, bland annat i meningsbyggnaden.

Agricola hittade på eller lånade många nya ord till finska språket. En del av Agricolas ord rotade sig aldrig i finska språket men cirka 60 % av orden han skapade används fortfarande.