Kejsar Alexander II:s manifest den fjärde april 1980 fastställde att marken blev Finlands myntenhet. Öppna större bild i nytt fönster (pdf; 0,6 Mb).
Myntverket grundades efter kejsarens beslut den 19 april 1860 och myntverket placerades enligt senatens beslut på Skatudden i Helsingfors. Modellen för själva byggnadens utformning och nödvändig utrustning hämtades från Tyskland.
Svenska myntverkets gravör Lea Ahlbom tillverkade de första myntstämplarna efter finska myntverkets beställning, myntens ritningar hade framställts av heraldiska konstnären Aleksander Fadejev.
Mark i silver år 1864.
Myntverket kunde inleda sin verksamhet i augusti 1864 och de första marken, som tillverkades i silver, präglades den 15 oktober 1864. Den första symboliska myntleveransen gick till Finlands bank den 25 oktober 1864. Leveransen bestod av 30 000 stycken 1-pennismynt tillverkade i koppar.
Riksdagens minnesmedalj år 1865.
Den första produkt som Myntverket i Finland släppte ut på marknaden är den av Lea Ahlborn år 1863-64 designade riksdagens minnesmedalj som präglades för att hedra bondeståndets förtjänstfulla medlemmar. Man präglade dessutom 1 500 minnesmedaljer i brons, av vilka en del såldes till allmänheten.
Tjugo marks mynt i guld år 1878.
I och med Finlands övergång till guldmyntfoten präglades de första guldmynten, i värdena 10 och 20 mark.
Myntet på fem penni år 1918.
Den ryska örnen prydde framsidan av den självständiga finska valutan men byttes ut mot lejonvapnet och eklöven som omgav värdestämpeln byttes ut mot sädesax och barrträdsgrenar som bättre återspeglade finlands näringsliv.
Olympiadmynt år 1951.
Inför de olympiska spelen i Helsingfors 1952 präglades ett jubileumsmynt i Finland, vilket var världens första olympiadmynt. Olympiadmyntet inledde produktionen av jubileumsmynt i myntverket, idag en viktig del av bolagets affärsverksamhet.
Mark efter modernisering av valutan år 1964.
Vid moderniseringen av valutan 1963 såg mynten och sedlarna utöver vissa detaljer likadana ut som de tidigare men värdet hade präglats med nya enheter: nya 50-pennimyntet var likadant som det tidigare 50-marksmyntet men hade värdet ”50 penni”.
Myntet på fem mark år 1972.
På nya 5-marksmyntet fanns istället för vapnet en alldeles ny Finland-symbol: en isbrytare. Myntets designer berättar att han har strävat efter att ändra Finlandsbilden bort från näversko-Finland.
Bimetallmynt på tio mark år 1993.
Finlands första bi-metallmynt, präglat av två olika metaller, släpptes ut på marknaden 1993. 10-marksmyntet hade en kant av kopparnickel och mittdel av aluminiumbrons.
Gemensam valörsida på 1-euromyntet.
Myntverket i Finland deltar aktivt i planeringen av nya euromynt. Tillverkningen av nya mynt inleddes hösten 1998 och de första euromynten stämplades 1999.
AB Myntverket – Myntverket i Sverige.
Myntverket i Finland köper upp AB Myntverket av Sveriges centralbank.
Nationell sida på 1-euromyntet.
De första euromynten och sedlarna togs i bruk samtidigt i alla tolv EU-länder. Myntverket i Finland har präglat euromynt för fler länder än något annat myntverk. Myntverket har tillverkat euromynt för Finland och fem andra länder: Grekland, Luxemburg, Slovenien, Cypern, Irland.
Det Norske Myntverket – Myntverket i Norge.
Finska Myntverket köpte upp hälften av aktiestocken i Norges myntverk.
Kartan motsvarar bättre det utvidgade EU på myntets valörsida.
År 2007 ändrades euromyntens utseende något. Vid uppdateringen lade man till landsnamnet på den nationella sidan, eller förkortningen av landsnamnet. På myntens gemensamma sida uppdaterades kartan över EU.